Måndag kväll och det är den 24 september 2012 helt sjuk men sant så hade jag totalt glömt bort att den här bloggen ens existerade. Tills för en liten stund sen när det damp ner ett e-mail i min inkorg om att en tjej hade kommenterat ett av mina gamla inlägg.

Snacka om att jag blev förvånad och än mer förvånad blev jag när jag loggar in här och ser att jag har ganska många unika besökare varje dag trots att jag inte har uppdaterat sen 3 september förra året, hur sjukt är inte de!?

Men men livet rullar ju på i sin gilla gång än idag kör jag lastbil och så fortfarande grusbil/schaktbil men idag på en helt annan nivå. Nu mera är det ingen absolut ingen som kör över mig, jag har blivit den lilla flickan med klös som vet precis vad hon kan och inte kan men som aldrig är rädd för att försöka längre.

Något som jag har lärt mig under det här året är att säga ifrån och det har många fått erfara både på gott och ont men allt har hittills bara lett till min fördel. Jag har lärt mig att plocka fram en attityd som heter duga ur bakfickan när det väl behövs vilket har räddat mig många gånger.

För ett år sen kunde jag verkligen inte leva upp till texten som står högst upp i fram rutan men idag kan jag stolt säga att jag kan det nästan till 99,999%. Jag har gått från att vara liten och rädd super lätt att trampa på till att vara den lilla tjejen som ingen trampar på längre.   

Det är inte många som vågar hugga på mig längre, klart att folk snackar skit men de gör dem i den här grus branschen det är inget man kommer ifrån... 

Men nu mera ser jag på det mesta med en klackspark och jag har lärt mig att det mesta snacket som går nu för tiden mest handlar om ren och skär äcklig avundsjuka.

Skulle kunna skriva hur mycket som helst just nu men jag måste tyvärr runda av och gå ut och ta mig den 20 minuter långa kvällspromenaden som läkaren har sagt åt mig att jag måste gå..

Men jag lovar att komma med en uppdatering inom kort!   

Lördag idag igen himla skönt måste jag faktiskt medge tog sov morgon idag till 11 och nu har jag precis ätit frukost.

Ska snart börja fixa mig lite sen börja röra mig mot stallet men först ska jag förbi Haninge och se i fall jag kan få tag i en ny pinkod till min firma lur för koden är borta... åh jag vill väldigt gärna få igång min firma lur så att jag kan få bort allt folk från min privat lur.

Tänkte kanske börja uppdatera lite smått i bloggen igen ska nog fixa till designen lite ikväll om jag orkar nu måste jag dock lägga i en lite högre växel så jag kommer iväg någon gång.

Så börjar även denna helgen lida mot sitt slut helgen har varit rätt så lugn inte gjort en skit mer än de jag varit tvungen till.  

I fredags var jag ledig i vanlig ordning så himla skönt sov ut till halv 12 sen gjorde jag mig i ordning och åkte in till stan åh möte Hannah. 

Vi gick runt en sväng på söder och letade efter ett bra fik och till slut så hittade vi ett fik som föll oss båda i smaken.   Vi köpte oss en varsin macka och lite ice te sen satt vi och små prata som vanligt, alltid lika trevligt. Sen avslutade vid dagens stads besök med ett besök på Estreet tattoo/piercing. Jag fick nämligen ett impuls ryck och ville pierca tungan bara sådär från ingenstans.. Så vi drog dit och fick det gjort och det vart riktigt bra.  Sen skildes vi på söder och åkte åt varsitt håll, väl hemma så tog jag det lugnt ett tag sen käka jag middag och åkte till stallet. Körde en rätt lugn runda men Uno både han och jag var en aningens sega så vi tog det lilla lugna.

Igår gjorde jag inte mycket mer slappade, tvättade och tränade Uno igen. Men igår va vi båda lite piggare så vi körde ett lite tuffare pass på kvälls kvisten var körde lite på rak-banan med fina resultat.  Så nöjd så! 

Idag har jag bara slappat ännu mer åh städat lite smått, glott på tv i timmar men men vad ska man göra när det är skit väder ute liksom?

I morgon är det måndag igen vilket känns rätt bra, jag trivs verkligen som fisken i vattnet nu på jobbet så jag har absolut ingenting i mot måndagarna längre. Visst kan de vara lite jobbigt att gå upp tidigt men de äre värt bara man kommer till jobbet så vaknar man snabb till liv. För på jobbet är det alltid liv i luckan och är man inte vaken när man kliver innan för dörren ja då väcks man med besked av ett gäng morgonpigga arbetskollegor.   

Nu Ska jag ta och hoppa i säng så jag får några timmar sömn innan det är dags att gå upp klockan ringer: 05.05  

God natt! 

En sak har jag nästan lärt mig... man ska aldrig säga aldrig, för saker och ting förändras oftast fortare än vad man tror.

Om du skulle frågat mig för något år sedan vad jag skulle göra när jag hade gått ut gymnasiet så hade jag svarat: Jag vill köra lastväxlare... 6 månader senare hoppade jag av gymnasiet och tog C-kort och började köra lastväxlare. Men det dröjde inte mer än lite drygt 2 månader innan jag insåg att de jobbet inte alls var som jag hade tänkt mig. Det var 10 gånger tuffare än jag någonsin kunna tänka mig, åh absolut inget nybörjarjobb.

Jag bytte ut lastväxlar jobbet mot Schaktbil istället något som jag för 1 år sen var helt i mot. Köra schaktbil var något jag sa att jag aldrig skulle vilja göra.. Men när jag kände hur nära jag var på att gå in i väggen så fanns det ingenting annat som var så lockande som att sätta sig i en schaktbil, bara för att få andas ett tag. Trots att jag tidigare hade sagt att jag aldrig skulle vilja köra schaktbil...

Så är de just precis vad jag gör till vardags just nu åh jag trivs verkligen som fisken i vattnet på jobbet åh de är otroligt roligt man får både beröm och kritik på jobbet åh man lär sig verkligen att hantera lastbilen. Samtidigt som man lär känna flera otroligt roliga och härliga personer och man får kontakter inom branschen på 0 tid.   

Jag är inte den personen som brukar ta åt mig av vad gubbarna på jobbet säger åt mig, det mesta brukar rinna av mig fortare än kvickt men i fredags uppstod ett dilemma eller problem i alla fall.. Jag körde tillsammans med ett nytt team av bilar och jag var självfallet yngst i skaran och minst erfaren. Vi skulle köra bort schaktmassor från ett ställe till ett annat och vi var ett team /lag av 5 bilar som rullade löpande. Första vändan gick allt felfritt jag fick mitt lass och jag tippade av mitt lass på nästa plats. Jag kom tillbaka och hamnade som tredje bil, fick last men hinner inte mer än komma 50 meter bort på vägen (vägen där man inte kan mötas lastbil och lastbil.)

BAM där står en jävla betongbil... Kör fram och hoppar ur och frågar honom vart han ska? Å... väg tänker inte skriva ut adressen helt. I alla fall han skulle rakt fram och jag stod i vägen och jag skulle rak fram där han själv stod i vägen men att han skulle flytta sig de fanns ju så klart inte på världskartan utan det var jag som skulle BORT mitt ända val var att försöka krångla mig in på en väg till vänster en trång jävla väg och dessutom hade jag inte ens centimetrar att spela på varken på sidan om bilen eller bak till. + att min bil var fullastad och jag kunde inte hissa boggin. Men han påstod att de skulle gå. Så visst jag försökte men det gick ju inte vilket jag visste redan innan om jag skulle ha tagit mig in där då hade jag haft stora skador på min lastbil.. men han kom ut från sin äckliga gamla skrothög till Merca och börja vifta med händerna för att leda in mig men han fattade verkligen inte att det inte skulle gå så han stod där och skrek ett tag tills jag säger åt honom att det här kommer fan inte gå om jag ska in där då kommer jag lägga min bil i diket så glöm och dröm liksom..  

 Jag lägger fan inte min 9 månader gamla lastbil i diket för att du ska fram med din betong bil till lik.  Min bil är ju bara värd si sådär minst 1,5 miljoner mer än din äcklig Merca! Det hela slutar med att han skriker åt mig: Flytta på dig jävla idiot f**** och jag bakar tillbaka till utgångsläget  sen kör han själv in på vägen vilket för hans del var lätt som en plätt för han hade ju inget staket i vägen som kunde förstöra hela lastbilen.. Asså j*vla idiot. 

Åh jag kan säga att fan vad jag tog åt mig när han skrek sådär på mig jag åkte där i från i tårar och jag stor grät verkligen jag var så jävla förkrossad och kände mig så jävla värdelös. När jag kom fram till stället där vi skulle dumpa massorna så stannade jag och hoppade ur och jag bara kände i hela kroppen Fan fan fan något kommer ha gått sönder på min bil.. samtidigt kommer en av gubbarna i samma team som mig och han hoppar ur och hjälper mig att kolla bilen men mot alla odds så hade min lastbil inte en skråma. Men jag stor grät mer eller mindre fortfarande jag var så jävla ledsen och arg att jag inte visste vad jag skulle ta mig till.. dock blev jag överöst av beröm och peppad av gubben och en annan gubben i teamet dem har kört i som minst 10 år och dem sa att dem skulle aldrig ens vågat försöka köra in på den där vägen i mitt utgångs läge, dem skulle ha vägrat sa dem. Åh fatta de om någon som kört lastbil i 10 år säger att de inte går då går de ta mig fan inte. Så jag var inte så värdelös som jag trodde utan det hela var i storsätt tekniskt omöjligt att genomföra. Vilket kändes bra att höra men de där orden ekade ett bra tag i mitt huvud..

Dock kändes det lite bättre när han som var min boss för dagen ringde upp och berättade att han kommer ringa upp företaget och tala om för ledningen hur illa deras anställde behandlar andra chaufförer. Vilket dem också blev varse och han är inte omtyckt blad Bellman bilarna längre kan jag lova.. 

Skönt att man ska tillbaka till det underbara arbetslaget ute i Torsby i morgon igen längtar dit kan jag lova, det ska bli så trevligt att få jobba med dem en hel  vecka till.    

Idag är verkligen en sån dag då allt som kan gå fel går fel ingenting går som man tänkt sig. Åh jag blir så himmla deppig när allt verkligen går åt helvete.. Jag vill bara få njuta av lite framgång nu men det känns som om de lär inte hända.. Just nu känner jag bara blaha blaha på livet skulle vilja gå och gräva ner mig bara rent ut sagt.. :(

Uppdateringen är hel kass, I know men jag saknar lust att blogga just nu vet inte vad jag ska skriva, livet liksom tuffar på just nu.. 

Jag jobbar rätt mycket och när jag väl kommer hem ja då är jag mer död än levande så bloggen är typ det sista jag orkar med. Får se om jag ska ta ett sommar uppehåll kanske?, vet inte riktigt ni får väl se ni märker ju i fall de dyker upp några inlägg eller inte.. 

Hare bäst så länge!   

Borta bra men hemma bäst, idag kom jag hem från en helg i Finspång hos Jennie. 

När jag kom hem vid 6 så åt jag middag sen åkte jag och hämtade Robin & Louie som troligen ska bo hos mig även denna veckan. Sen har vi bara gått en kort promenad i regnet och slappat på soffan åh snart ska vi mysa ner oss i sängen alla tre dvs. Jag och hundarna. 

I morgon blir det upp rätt tidigt ska till sjukgymnasten 10.40 Duktiga jag har ju äntligen fixat en ny tid... tog bara typ 3 månader.   Men i morgon ska jag dit i alla fall sen hem och plugga och ut med hundarna sen ska jag till läkaren för att fixa nya allergi tabletter och för att se om hon kan hjälpa mig med en remis eller nått i den stilen till en KBT-terapeut för att bli av med en av min värsta fobier jag har innan den tar över mitt liv.. 

Men bloggar mer om de i morgon för nu måste jag försöka sova :) 

Natti natt gummitratt!